Så använder vi Internet i Sverige

En nyckel till att skapa lönsamma lösningar är att fördjupa sig i kunskap om vem man skapar för. Därför älskar jag undersökningar. Ren statistik är ibland förbannad lögn men det är ack så kul att haka upp sig på.

World Internet Project släpper för första gången sina internationella resultat om Internets påverkan på samhället. WIP är ett samarbetsprojekt mellan 28 länder över fem kontinenter som ger en bild av hur Internet påverkar samhällsattityder och beteenden på olika sätt runt om i världen.

Du kan beställa en gratis sammanfattning av den svenska delen i jämförelse med övriga deltagande länder från World Internet Institute.

I rapporten World Internet Project 2009 kunde 13 länder leverera data till en gemensam databas. Observera att det finns en överrepresentation av rika industriländer: Australien, Nya Zeeland, Sverige, USA och Kanada. Utvecklingen har däremot gått lite långsammare hos Israel, England, Singapore och Macao. Kina är också med, men undersökningen där är genomförd i de stora städerna på östkusten och representerar således det urbana Kina.

Här är min korta sammanfattning av sammanfattningen från WII:

ANVÄNDNING

• Trenden är att högre inkomst ger högre användning av internet, samtidigt som få anger ekonomin som skäl till att man inte skaffar Internet.
• Genomsnittsanvändningen av Internet är runt 8-10 timmar i alla länder (Sverige:  9 timmar).
• I de flesta länderna används internet mindre på arbetet än i hemmet. Genomsnittet är 6-7 timmar (Sverige: 7,5 timmar).
• 70-80 % av studerande använder Internet för skolrelaterade arbeten minst en gång i veckan

DEMOGRAFI

• Spridningen av Internet har kommit längst hos Sverige, Kanada och Nya Zeeland, bland WIP-länderna. Svenska kvinnor leder topplistan av andelen internetanvändare.
• När det gäller åldersfördelning ser det likartat ut för 25-åringar och yngre; mer än 90% använder Internet.  För pensionärer är Internet vanligast i Kanada, Nya Zeeland, Sverige och USA medan vi slår övriga länder på fingrarna när det gäller medelålders användare (åldrarna 45-65 år) där vi ligger på 80% i Sverige mot 68% i USA och 28% i Ungern.

TILLÄMPNINGAR

• Regelbunden e-postanvändning ligger på 80% eller mer hos alla utom Colombia, som ligger under 80%, och Kina, som ligger under 60%.
• Där unga användare dominerar, som i Kina, är det 70% som använder instant messaging dagligen eller någon gång i veckan. I länder där Internet spridit sig till alla åldergrupper har hälften eller fler aldrig använt instant messaging.
• Sverige är sämst(!) när det gäller att använda Internet för distansutbildning. Genomsnittet är 20-30% av användarna (Sverige: 4%).
• Att koppla upp sig mot Internet med mobilen är jämförelsevis mycket ovanligt i Sverige. I Ungern, Israel och Kanada kopplade användarna upp sig 2 timmar i veckan under 2007 medan motsvarande siffra för Sverige är 0,3 timmar.

Kommentar: Vi vet nu att mobilsurfningen ökar i Sverige i och med ökningen av antalet iPhone-användare.

SPEL OCH MEDIA

• Svenskar använder Internet mindre för underhållning än andra länder, där det är fler som spelar online-spel och laddar ner och konsumerar musik och film.
• I alla länder, utom Kina, är TV fortfarande den överlägset viktigaste källan för underhållning. Minst viktigt som underhållningsmedium är Internet i Australien och Sverige(!)

Kommentar: IBM påstår att video online tar marknadsandelar från traditionell TV medan Nielsen säger  att både TV-tittandet och online video ökar. Förvisso gjordes Nielsens undersökning under valperioden i USA, vilket torde innebära att fler än vanligt tittade på TV. Apropå statistik.

SOCIAL PÅVERKAN

• Cirka 25% säger att de spenderar mindre tid med familjen sedan de börjat använda Internet. Största effekten syns i Australien, USA och Kanada.
• Tendenserna är att man tycker att antalet kontakter med andra människor ökar. I Sverige erkänner vi inte det lika mycket som i Australien, Nya Zeeland och USA.

AVSLUTNINGSVIS

Ser man på Sverige i jämförelse med övriga länder så kan man förvånas över hur utbredd internetanvändningen är i kombination med att vi är tråkigt pragmatiska i våra tillämpningar av fenomenet. Vi spelar inte spel, surfar inte mobilt, är skeptiska till trovärdighet i jämförelse med de andra, ser det inte överlag som en viktig källa, och få (endast 10%) tror att man kan påverka politiker genom Internet. En siffra som för övrigt borde se annorlunda ut efter årets bloggdebatter om FRA-lagen och IPRED.

Vi är bäst på att använda banktjänster förstås och vi är också tidningslandet som ägnar tre gånger så mycket tid åt tidningsläsande än övriga WIP-länder. Men om trenderna i övriga länder är en fingervisning om framtida internetanvändning så ser det inte ljust ut för de traditionella medierna.

MEN ÄR DET RELEVANT?

Studier som frågar människor hur mycket de använder Internet kommer i framtiden bli irrelevanta, eftersom Internet är en distributionsform för allt från spel, kommunikation, video, ljud, banktjänster, självbetjäning och en oändlig rad applikationer som tidigare suttit fast i våra datorer(ordbehandlare, CRM-verktyg, osv).

Internet blir mer som ström, som tillåter oss att koppla in det vi behöver använda. Har du förresten använt någon ström idag? Använder du ström varje dag eller minst en gång per vecka?

Redan idag kan man fråga folk om de använder internet men få till svar att de inte gjort det. Ändå kan de ha skickat e-post, laddat hem låtar till sin iPod, ringt samtal via Skype eller lyssnat på webbradio; Fyra saker man inte gör utan Internet. Ju mer sömlöst vi integrerar Internet i vår vardag desto svårare att bena ut när/var/hur Internet är något som påverkar åsikter och beteende.

Kan ni höra hur den svenska skeptikern i mig lyser igenom?

~ av Per Axbom den 2008-11-26.